Navigera – från stjärnor till skärmar
Människan har i alla tider varit beroende av sjöfart i en eller annan form. Det har fört utvecklingen framåt och kontinenter, kulturer och världar har kommit närmare varandra. Hur har man egentligen lyckats hitta rätt genom historien?
En av de absolut äldsta navigationsteknikerna var så kallade astrolabium. Även om det var i enklare form så beräknas verktyget ha använts sedan Antiken fram till 1650-talet till sjöss och därmed längre än vår tidräkning. Enkelt beskrivet är astrolabium en rund metallskiva som med hjälp av siktlinjer kan peka ut och tyda himlakroppars positioner i förhållande till horisonten. Genom att få fram latituden kunde verktyget ge en ganska god uppfattning om var man befann sig eller var på väg.
Astrolabium övergavs så småningom till förmån för mer effektiva navigeringsverktyg som jakobsstaven eller kvadrant även om kartor också förekom i hög grad. Christopher Columbus är ett välkänt namn som själv använde jakobsstaven – vilket gav goda resultat.
Ett annat navigationsinstrument är kompassen. Historiker tvistar om exakt när man upptäckte hur jordens magnetism kunde användas för att ta sig från A till B, men man vet åtminstone att skeppare under 1100-talet använde en nål i en skål med vatten för att peka ut färdriktningen. Således fanns en tidig variant av kompassen för över 1 000 år sedan. Naturligtvis har den utvecklats mycket sedan dess men principen är densamma.
Tekniken idag
Idag är GPS standard till sjöss. Med hjälp av satelliter som cirkulerar i omloppsbanor runt jorden kan man koppla datorer, mobiltelefoner och sändare för att beräkna ens position med en felmarginal på ett fåtal meter. Vid havskappseglingstävlingar används ofta extremt avancerad teknologi för att hitta rätt – utvecklingen av navigationstekniken är otrolig. Se båtarna som deltar i Volvo Ocean Race så förstår du vad vi menar!
Meterologi
Precis som navigeringstekniken kan meterologins historia spås tillbaka till det antika Grekland och mångsysslaren Aristoteles. Ser man till fysiska instrument är historien betydligt kortare och kan härledas till 1600-talets Italien och vetenskapsmannen Galileo Gallilei. Hans termoskop står som inspiration och grund för moderna termometrar och inspirerade också utvecklingen av barometern. 1643 utvecklade Evangelista Torricelli den första kvicksilverbarometern och möjliggjorde därmed mätning av lufttrycket. Från barometern kom också barografen – vilken idag används för att bland annat registrera tidsperioder av lufttrycksförändringar.
Känner du igen enheterna Celsius och Fahrenheit? Bortsett från temperaturmätningsenheter är det namnen på de två 1700-tals forskare som skapade systemen som används än idag. Under 1800-talet kom sedan Sverige att få en tidig version av SMHI, vindstyrkemätning via Beaufortskalan skapas och telegrafen utvecklas. Under början av 1900-talet försökte man också förutsäga väderprognoser och 1959 skjuts den första vädersatelliten upp i rymden. Satellitssystem används än idag för väderprognoser och utvecklas ständigt. Meterologin är en vetenskap som ständigt förbättras och hur framtiden ser ut vet ännu ingen.